Jag är väldigt intresserad av Regenerativt jordbruk och försöker odla på det sättet så mycket jag kan och som är möjligt i en grönsaksodling. I stort handlar det om att lämna en bättre jord efter sig än innan man börjar bruka den. Det innebär oftast mycket mer kol bundet i marken, rikare mikroliv och bra balans med vatten, näringsämnen och biologisk mångfald. Då räcker jorden att föda fler människor med ett minskat tryck på klimat och andra miljöfaktorer.
Djurhållning på väldigt klokt, värdigt och hållbart sätt är en stor hjälp i detta, men bara om man utnyttjar djurens naturliga beteende för att berika jorden.
“Att möjliggöra högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen, genom att tillfredställa mänskliga behov.” är ett försök att försöka sammanfatta regenerativt jordbruk, men det finns flera.
“Jordhälsan i centrum
Begreppet regenerativt jordbruk innebär att återbilda eller förnya. I regenerativ odling står jordhälsan i fokus och det finns många olika metoder för att nå dit och binda kol i jordmånen.
Det franska så kallade fyrapromille-initiativet, som Frankrike som värdland lanserade på klimatkonferensen i Paris 2015, går ut på att verka för jordbruksmetoder som leder till att kol från atmosfären lagras i matjorden. Globalt skulle det räcka att öka kolets andel av jordmånen med fyra promille, eller 0.4 procent per år, för att uppväga hela den globala ökningen av koldioxidutsläppen som orsakas av människan och samtidigt öka bördigheten. Initiativet har undertecknats av 25 länder, däribland Finland.
Några viktiga åtgärder:
• Var uppmärksam på mångfalden, både över tid samt på en och samma åker. Så in många sorters fånggrödor.
• Stör jorden så litet som möjligt, både kemiskt, biologiskt och fysiskt. Det handlar bland annat om att så långt det går undvika att bearbeta jorden.
• Lämna inte marken bar. Och om det inte fungerar, sikta åtminstone på snabba byten av växter.
• Mångfalden gäller också under jorden. Jordhälsan är det mest centrala.“
Föreläsning om hur koldioxid kan bindas i marken: