Hur mycket ska man gödsla? Under hela min tid med min odling har jag haft enorm ångest över det. För jag har fattat att det är livsviktigt att inte gödsla för mycket. Övergödsling, oavsett om det är konstgödsel, gräsklipp eller kobajs leder inte bara till att man dödar mikroliv utan även till övergödning i haven och slös på viktiga resurser för att kunna föda alla på vår planet.
Men hur mycket är för mycket?
Utan en femårig agronomexamen och ett helt yrkeslivs erfarenheter verkar det helt omöjligt att kunna få ett svar på det. Och som vanligt beror det på att det är väldigt komplext och väldigt varierande från odling till odling. Det tror jag har lett till att många inte vågar ge några lättförståliga tips om mängder vilket i sin tur leder till att många hemmaodlare övergödslar för att vara på den säkra sidan.
Vad jag har gjort är att försöka göra en noggrann beräkning av hur mycket näring jag plockar ur jorden. Det innebär absolut inte att man automatiskt ska tillsätta så mycket gödsel, men är ett steg på vägen.
Jordarna vi odlar i har väldigt olika förutsättningar. De innehåller oftast massa näringsämnen som mikrolivet hjälper växterna att ta upp. Vissa påstår att med ett fungerande mikroliv räcker näringen i jorden i tusentals år och vi behöver inte tillsätta någon näring över huvud taget. Eftersom näringen redan finns, riskerar vi bara att döda mikrolivet och släppa ut näringen i havet. Ett överskott av fosfor är direkt dödligt för mikrolivet och ett litet överskott av vilken näring som helst får växterna att tillverka mindre mat åt mikrolivet eftersom växterna inte behöver dem för att få näring. Då minskar mikrolivet, jorden håller vatten sämre, blir känsligare för sjukdomar och man kan bli tvungen att ge för stora gödselgivor även nästa år.
Samtidigt behövs nöjda växter i jorden för att få igång mattillverkningen till mikrolivet. Är mikrolivet dåligt från början kan det inte hjälpa växterna att ta upp näring, växterna mår dåligt, ger mikrolivet lite mat o.s.v. Det gäller alltså att hitta rätt balans. Hur? Tja, det är nog att pröva sig fram som gäller. Bilda sig sin egen uppfattning och bestämma hur stor del av den näring man plockar bort som man ska ersätta.
Även andra faktorer spelar stor roll. Näringsinnehåll i marken, typ av jord och mullhalt, pH, väder, närhet till vattendrag, tidigare grödor m.m. All kunskap om detta gör det lättare att bestämma hur stor del av det man plockar bort som man ska tillsätta.
Beräkningar
Så, nu till siffrorna. Hoppas ni läst det jag skrivit hittills och inte rycker siffrorna ur sitt sammanhang. Läs också vidare för att se hur man behöver justera dem. Jag vill vara tydlig med att jag är ingen agronom, jag har inte ett yrkesliv av erfarenheter och jag har inga garantier för att jag räknat rätt och fått rätt siffror även om jag försökt jämföra och hitta referenser så gott jag kunnat. Detta är vad jag utgår från.
Siffror
Om man plockar upp 1kg morötter ur jorden, finns det motsvarande gödsel (fosfor) i 0,4kg brunnen kogödsel från djupströbädd. Bara för att man plockar bort en mängd näringsämnen betyder inte det att man behöver tillsätta samma mängd.
Om man plockar upp 1kg vitkål ur jorden, finns det motsvarande gödsel (fosfor) i 0,7kg brunnen kogödsel från djupströbädd .
Om man plockar upp 1kg bönor ur jorden, finns det motsvarande gödsel (fosfor) i 1,2kg brunnen kogödsel från djupströbädd .
Om man plockar upp 1kg sallad ur jorden, finns det motsvarande gödsel (fosfor) i 0,6kg brunnen kogödsel från djupströbädd .
Om man plockar upp 1kg lök ur jorden, finns det motsvarande gödsel (fosfor) i 0,5kg brunnen kogödsel från djupströbädd .
DESSUTOM behöver man tänka på följande förutom mikrolivet när man väljer hur mycket gödsel man ska tillsätta:
Vad påverkar mer
-Öka/minska gödselgivan vid brister/överskott i jorden. Absolut aldrig mer än dubbla. Gör en markanalys för att veta.
-Minska gödselgivan om du har haft en gröda innan som lämnar näringsrik jord efter sig, tex kål eller bönor.
-Har du jord som inte håller vatten, tex sandjord, dela upp gödslet i flera omgångar under växtperioden.
-Har du lerjord och mycket växtlighet runt odlingen som kan fånga upp överbliven näring innan vattendrag kanske du vågar öka lite innan du fått igång mikrolivet.
-Olika gödsel innehåller olika mängd näringsämnen. Mina exempel gäller komposterad kogödsel. Var extra försiktig med bajs-baserad gödsel som innehåller en stor andel fosfor. Fosfor i överskott är den värsta boven mot mikrolivet. Komplettera gärna med gröngödsling och näring från växtriket.
-Olika gödsel lämnar olika mängd näringsämnen i jorden år två. T.ex. behålls mer av näringen i kogödsel till året efter än vad det gör med hästgödsel. Har du gödslat med långlivad gödsel förra året, minska givan i år.
-Och, åter igen. Våga minska om du har byggt upp ett bra mikroliv. Ju mindre tillsatt gödsel, ju bättre mår mikrolivet. De finns de som hävdar att med ett bra mikroliv behöver du aldrig någonsin gödsla.
Hur har jag gjort?
Jag har från början ganska hård lerjord. Jag tror inte mikrolivet är optimalt ännu och vill gärna få ner mer mull (kol) i marken. Det är lockande att slänga på på massa kompost och gödsel för att öka mullen. I början får jag nog erkänna att jag i okunskap slängde på lite för mycket på bl.a. squash och kål som jag vet gillar mycket gödsel.
På andra grödor som morötter och bönor gav jag däremot bara motsvarande mängd näring som jag plockade bort. Efter två år där jag också gjort mycket annat för att öka mikrolivet som bredgrepning, täckning och så mycket rötter i jorden som möjligt är den jorden väldigt mycket lättare att arbeta i. Det kan jag bara kan tolka som att mikrolivet ökat.
Detsamma gäller faktiskt även de övergödslade bäddarna, men då vet jag inte hur mycket miljöbov jag varit på vägen. Kanske har jag, mot min vilja, bidragit med övergödning av sjön i närheten, men jag tror och hoppas inte det. Till saken hör att min lerjord gör att jag behåller näringen bättre i jorden än t.ex. en sandjord. Hela odlingen är omringad av vall (gräs) som kan fånga upp en del överskott på väg mot bäcken, som i sin tur har träd som skyddar. Dessutom vet jag genom prover att jag har lite fosforbrist i marken, så den borde tåla, åtminstone i början, en del överskott.
På helt nya bäddar, där jag börjar med att odla kål, lägger jag första året fortfarande lite mer näring än jag tar bort. Det är för att öka mullhalt och växtlighet och få igång mikrolivet. Men jag har koll på hur mycket mer och försöker vara försiktig. Genom att fermentera gödseln innan jag lägger på det inbillar jag mig också att det håller näringen bättre. Nästa år i samma bädd kommer jag att odla morötter och inte gödsla alls. På sikt hoppas jag generellt kunna minska gödningen mer och mer om jag ser att det fungerar. Mitt mål är att komma ner till en bråkdel djurgödsel i kombination med gröngödsling. Gröngödsling är när man odlar växter som binder kväve till jorden och låter de multna ner igen innan man odlar nästa gröda.
Redan innan jag började odla på min åker gjorde jag en markkartering. Det betyder att jag lät analysera vilka näringsbrister och överskott jag har i marken. Det kostar 600kr/prov och har varit värt pengarna tycker jag. Jag har också hört att det nu kan finnas billiga självtester att köpa men jag har ingen aning om hur bra de är.